thediaryofcc

Jag är väldigt glad över att jag sparat gamla böcker och anteckningar från när jag var yngre. Städade lite idag och hittade en gammal bok från 9an där alla fick skriva något till mig. I boken kan man läsa följande:

"Hej Snuttis! Jag kommer sakna vissa delar av dig, jag tror du vet vad, t.ex käftsmällarna, dom tyckte jag om".

"Tjena Rebecca! Vi har känt varandra sen dagis, eller hur? Och sen har vi gått tillsammans i Oxbacksskolan och Blombackaskolan. Men nu ÄNTLIGEN kommer vi att skiljas. Kanske för alltid! Du har valt Täljegymnasiet och jag har valt Västergårdsgymnasiet. Jag valde teknikprogrammet. Hej då, Rebecca!"

"Hej Becca. Hoppas du haft roligt under 7-9, du är en snäll person, fast du hatade mig i 7-8".

"Jag vet att du kommer träffa den som reser sig för damerna och kallar sig kuk.... eller nåt. Men jag kommer sakna dina klappar på kinden".

Haha. Jag hade många roliga i min klass, det märker man.

Hittade även en anteckningsbok från när jag var 17. Följande saker kunde man hitta:

"Disco på Kulturhuset. Kul att dansa, men riktig fjortisvarning! Phasio spelade".

"På bio med Jonathan. Haha.... *censur*"

"Tyskaförhör. Var på fest. Fick en ros av en kille som heter Jocke. Mkt söt!" (blev senare min pojkvän)

"Träffa Jocke. Kollade på tv typ. Jonathan blev sur på mig. What ever".

"Terrordåd mot USA! 2 flygplan i World Trade Center och 1 i Pentagon. SJUKT!!"

"Tjaffsade med Jocke. Dryg som fan!"

"Salskrivning i Svenska. Mellan 12.30-15.30. SLUT MED JOCKE!" (haha, älskar blandningen av salstenta och det faktum att det tog slut med min pojkvän)

"Förfest hos Jonte. Fest i bygdegården. Jag och Madde blåste Philip. Kåt jävel."

Haha, det här har verkligen gjort min kväll. Var man mycket roligare när man var yngre eller är det för att man skrev som en fjortis som det blir mycket roligare?

Jag har börjat läsa ordentligt igen. På den gamla goda tiden, när jag var yngre och det kändes som om jag hade all tid i världen, så läste jag 4-5 böcker i veckan. Hängde ofta på biblioteket och jag och min gamla barndomskompis Tezz satt ofta hos varandra och läste. Ju äldre jag blivit desto färre böcker har det blivit, tråkigt nog. Allt annat har kommit emellan. Men nu har läslusten vaknat igen och jag fokuserar nu starkt på deckare. Började egentligen med att jag läste Stieg Larsson-serien och där lades ribban ganska högt. Är svårt att slå dom. Men nu är det Liza Marklunds böcker jag börjat läsa. Igår när jag drog hem tidigare från jobbet eftersom det kändes som om 10 betongarbetare jobbade på mitt huvud, passade jag även på att smita in på Akademibokhandeln i Södertälje. Inhandlade Studio Sex av Liza Marklund och även en samlingsbok med Elvis, min favoritserie. Och nu när jag ligger här sjuk i min säng finns det nog inget bättre än att dricka té och läsa en deckare eller en serie.

Mitt mål är att börja fokusera på dom saker i livet jag mår bra av och skita i allt som stressar och pressar mig. Efter allt som hänt på senaste tiden är det det enda jag kan göra. Hälsan kommer ju trots allt först. Har man inte den har man ingenting.

Min dagbok/blogg behöver förnyas. Jag behöver en ny design och jag behöver lite kreativitet. Hemkommen från jobbet och träning. Träningen går inte alls som tidigare, jag är inte lika motiverad längre. Det är väl inte så konstigt, I suppose, förut hade jag inte 1,5 timmes resa hem efteråt. Det sliter. I övrigt är jag nästintill på bristningsgränsen av förväntan inför flytten som sker kring den första december. Soffa inköpt, övriga möbler inplanerade, små inredningssaker köpta och det är mindre än två veckor kvar. Min pojkvän längtar tills jag flyttar så han slipper höra mitt eviga tjat. Och för att "du ska bli glad, gumman", som han så fint säger. Han är bra han, den där. Han som bara kom in i mitt liv och vände upp och ner på det. På det bra sättet. Kan nog vara svårt att toppa att vakna upp på morgonen, känna hans värme mot min rygg och känna honom pussa mig på nacken...

I övrigt var det fotomässan i helgen och jag jobbade lite. Det var relativt trevligt. Mycket gamla bekanta och framför allt var det kul att träffa Anki och Emma igen. Det är svårt att slå oss i snacka-skit-om-allt-och-ingenting.

Nej, nu återstår inredningstv och té.

Vi hörs.

Just nu är livet tungt. Väldigt tungt.

Återkommer.