thediaryofcc

Märks att det börjar bli kallt och mörkt. Märks på mina läppar som börjar torka. Och det märks på det faktum att jag fryser konstant. Har mina nya tjocka tumvantar ständigt i närheten och inser att det är snart dags för en tjockare jacka. Jag känner också i kroppen hur mycket jag behöver få ett bra boende. Att pendla tar så på mina krafter, speciellt på min träningsmotivation. Visst, jag går dit, jag kör, ibland bättre, ibland sämre, men jag känner liksom inte samma glädje längre. Jag orkar inte satsa. Jag vet att jag måste resa 1,5 timme hem sen. Men imorn ska jag skriva kontrakt på lägenheten och då blir det äkta. December är min månad, då flyttar jag och Krister ska fixa en julgran åt mig (woho). Jag ska ha glöggkvällar och baka pepparkakor (vem försöker jag lura?) och må allmänt bra.

Men jag har absolut inget att klaga på. Jag har en underbar pojkvän, fina vänner, har ett jobb och pengar och det finns folk som har det såååå mkt värre än jag som behöver pendla tre timmar varje dag. Men lite får man klaga. Bara lite?